Underbart

Trött och känner mig helt borta. Ska lägga mig efter detta inlägg. Kommer jag någonsin kunna leva normalt eller kommer jag känna samma saknad resten av mitt liv ? Det ska ju vara JAG OCH MAMMA!

Tårarna rullade på min kind när vi åkte till Borås idag, det är nästan exakt 3 år sen jag och mamma åkte den vägen, hon bodde på sjukhuset med Jesper och hade precis köpt sin nya bil, hon var så stolt och glad för att ha en så fin bil! vi åkte till Borås för att komma bort lite, bara jag och hon, precis så som det ska vara. Men nu kommer det aldrig mer vara så. Vad har jag gjort för att förtjäna detta ? Huvudet bultar och hjärtat värker. Saknaden är enorm. Kan inte beskriva med ord hur jag mår, men folk ser på mig , märker i mitt humör att jag inte mår bra. För det gör jag verkligen inte.

Mamma: DÖD, jag får inte in den meningen i skallen, de 2 orden klingar så jävla falskt. GAAHHH!!!

Men lite gott i allt det onda, Borås Djurpark får 10 av 10 möjliga av J!! Han älskade det.
Och vi köpte ny bil, hihi.
Elle rättare sagt jag gjorde, hahaha! MIN BIL ! Stoooor bil !
Ni ser bilen i ett gammalt inlägg.