dagen efter

ja somna gjorde man verkligen igår, men inte har man sovit gott. Men det känns ändå skönt att fått gjort begravningen för det var den jag våndades över mest. Och det känns i min nacke att spänningen har släppt.
Men jag kommer aldrig förstå att mamma är borta! BORTA?! Hon skulle ju bara in på sjukhuset för att kunna börja äta igen, usch vad mycket mer som hände.

Sen vill jag tacka alla som visade intresse igår på ett eller annat sätt. Men samtidigt trodde jag att det skulle vara fler som skulle komma på begravningen, det var några som jag saknade.

Ja då var det bara att sätta igång med sorgarbetet och att få Jesper att komma till ro här hos oss. Jesper och Eddie ser nog varandra som syskon , vi ser iaf Jesper som vår egen, kommer inte behandla dem olika.


Kommentarer
Postat av: sicka

du är en otrolig människa maria!! jag beundrar dig!

2009-09-10 @ 21:09:00
URL: http://metrobloggen/PontuZebastian

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0